Storylinearbetet förankrat i litteratur

Här kommer vår grupps tankar kring arbetssätt och vårt ställningstagande i samband med storylinearbetet. Vi har här valt att förankra dem med hjälp av kurslitteratur.

Under vårt arbete med storyline har vi utgått ifrån de läroplansmål vi vill att barnen skall utveckla under arbetets gång. Ett utav dessa är att barnen utvecklar intresse och förståelse "för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra" (Skolverket, s10 (2010). Det andra målet är att barnen "utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker , material och redskap" (Skolverket, s10 2010). Varför vi har valt dessa är att vi vill att barnen skall bli medvetna om hur vi påverkar vår miljö, vad vi kan göra för att påverka miljön mindre negativt i vardagen. Vi vill också ge barnen möjlighet att använda sin kreativitet och fantasi för att skapa sina karaktärer i berättelsen med hjälp av olika material, för att de skall bli bekanta med dessa. Vi förskollärare skall under arbetsgång också tänka på "att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar" (Skolverket, s8 2010). Detta för att barnen skall bli hörda och veta att de får vara med att påverka.

I storyline arbetet utgår man ifrån barnen, deras intresse och deras förkunskaper. Det är också barnen själva som bestämmer väldigt mycket i själva arbetet. Vår storyline handlar om hållbar utveckling och Björklund (2014) skriver att demokrati är en av grundstenarna när det gäller lärandet av hållbar utveckling. Genom storyline arbetet där barnen får vara med att föra arbetet framåt kommer alltså hållbar utveckling med oavsett vad storyline arbetet handlar om. Björklund (2014) menar också att hållbar utveckling består av tre olika dimensioner den första är den ekonomiska dimensionen sedan kommer den sociala dimensionen och till sist den ekologiska dimensionen, dessa tre menar Björklund på flyter ihop med varandra. Vi tänker att dessa tre aspekter är viktiga för världen och något som påverkar oss människor och storyline är ett arbetssätt som vi anser kan föra dessa aspekter framåt och ge barnen mer konkreta svar på frågor och funderingar som kommer upp samt åtgärder som kan göra att världen blir bättre.

Vi anser att det är mycket viktigt att lyssna till barnen och låta dem föra arbetet vidare då Engdahl, Karlsson, Hellman & Ärlemalm-Hagsér (2012) menar att barnen kan få en vilja att agera samt påverka genom att de blir lyssnade på. Genom att vi då lyssnar till barnen och de själva får vara med och påverka, kan detta leda till att de senare vill påverka och förändra samt arbeta för en hållbar utveckling. Björklund (2014) menar att en grundläggande del av lärande för hållbar utveckling är att barnens förtroende för sin kreativa förmåga stärks. Vi tänkte att barnens förtroende för sin kreativa förmåga skulle stärkas genom att arbetet drevs fram av dem själva och av deras ideer. Genom ett storyline-arbete anser vi att alla barn får göra sina röster hörda, då det består av varierande aktiviteter och karaktärer. Vi tänkte även att de själva får påverka samt bestämma och därigenom få förtroende till sin egna förmåga att påverka. Björklund (2014) beskriver hur viktigt det är att låta barnen själva vara med och söka efter nya kunskaper för att det dem lär sig ska kännas meningsfullt för dem. Genom vårt arbetssätt menar vi att barnen får den möjligheten. Här får som sagt barnen själva vara med och fundera kring hur man kan agera för att spara energi hemma i kombination med att använda sin fantasi för att klura ut en maskin som kan skapa energi. Barnen får alltså träna sin reflektionsförmåga så väl som sitt kreativa tänkande.  

Referenslista:

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Engdahl, I., Karlsson, B., Hellman. A. & Ärlemalm-Hagsér, E (2012).

Lärande för hållbar utveckling -är det något för förskolan, eller? Rapport om OMEP:s

projekt Lärande för hållbar utveckling i praktiken.[Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.omep.org.se/uploads/files/esdboken_hemsidan.pdf

Skolverket. (2010). Läroplanen för förskolan. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Storyline berättelse

Hejsan!

Vi har nu skrivit klart vår Storyline berättelse som vi kommer ta hjälp av när vi redovisar vårt arbete inför klassen. Vi har även gjort klart tre olika rum, som visar vad för elektronik som brukar finnas i de rummen. Dessa tre bilder på rummen kommer vara till hjälp av en av de aktiviteter vi har planerat att ha tillsammans med barnen.
Så här kommer vår Storyline berättelse:

En dag på förskolan knackar det på dörren. Alla barnen sitter tysta och väntar medans pedagogen öppnar dörren. In kommer en märklig man, han ser ut som en glödlampa men han bär en hatt och kan prata. Glödlampan berättar att han heter ELon och att han är boss över något som han kallar för energipatrullen, eller rättare sagt han brukade vara det. Han berättar att hans gamla energipatrull hade gett sig av för att ta itu med energislösandet i Las Vegas. ELon frågar barnen om dom kan tänka sig att hjälpa honom och göra hans nya energipatrull. Energipatrullen måste nämligen bestå av agenter och dessa kan bara skapas av barn, ELon ber därför barnen om hjälp att skapa dessa agenter. Självklart vill barnen hjälpa honom! De skapar agenterna med hjälp av olika material som finns på förskolan, de får också använda sig av återvunnet material så som äggkartong, mjölkpaket och glasspinnar.

ELon berättar att energipatrullen finns för att hjälpa till att spara energi i hemmen, men för att det ska gå måste han ha hjälp att hitta sakerna som drar energi, detta blir därför energipatrullens första uppdrag.

 ELon har med sig tre stycken planscher över tre vanliga rum i hemmen, dessa är vardagsrum, kök och sovrum. Han förklarar att i dessa rum finns det hushållsapparater som alla gör slut på energi. Agenternas uppdrag är nu att finna dessa energislukande apparater och stänga av dem så att det inte kan dra mer energi. Agenterna ser sig omkring i första rummet som är köket och hittar några olika apparater bland annat: en kaffebryggare, en brödrost, en fönsterlampa men också en spis, diskmaskin och kyl. Agenterna kommer på att maskinerna får energi från sladdarna som sitter i väggen och bestämmer sig därför för att dra ut dessa. När de kommer till kylen tänker de dra ut den, en av agenterna påpekar då att om de drar ut kontakten kommer all mat där inne bli varm och inte gå att äta längre. De andra agenterna håller med och kommer överens om att de används och därför låter de dem vara på. Agenterna går vidare till de två andra rummen och finner även här olika apparater som står och drar energi. De stänger av och drar ut de som inte används.

 ELon ser att agenterna har koll på det här med energislukande apparater och känner därför att det är dags att ge dem nästa uppdrag nämligen att sortera de olika apparaterna efter hur mycket energi de drar, drar de mycket eller lite? Agenterna plockar ur de olika apparaterna de hittat tidigare i rummen och sätter dem nu i olika rutor beroende på om de tror att de drar lite, mycket eller mittemellan. Agenterna diskuterar sinsemellan vad det är som gör att en apparat drar mer eller mindre energi, en agent föreslår att det är storleken som avgör, en annan säger att det beror på om den är varm eller inte medans en tredje säger att det beror på om den kan lysa eller inte. Agenterna är inte helt överens när de placerar apparaterna i de olika rutorna, men det alla håller med om är i alla fall att vare sig apparaterna drar lite eller mycket energi ska man ändå stänga av dem när de inte är i bruk.

När agenterna sorterat klart apparaterna och undersökt olika sätt man kan tänka ger ELon agenterna deras nästa uppdrag: nu ska agenterna få gå runt i de olika rummen på förskolan och undersöka vad förskolan har för saker som gör av med energi och hur agenterna tillsammans med alla barn och vuxna på förskolan skulle kunna göra för att spara energi. Agenterna undersöker allt från lampor och datorer, till CD-spelare och diskuterar kring om de olika sakerna drar energi och om de behöver vara på eller inte och varför. Tillsammans med pedagogerna och de andra barnen diskuterar agenterna hur förskolan skulle kunna göra för att spara energi, alternativen agenterna kommer på skrivs upp på en plansch som pedagogerna sedan sätter upp på avdelningen så alla kan påminnas om hur man ska spara energi på förskolan.

Agenterna har nu undersökt vad för apparater, både i hemmen och på förskolan som gör av med energi. De har också kommit på olika sätt man kan spara energi på. ELon berättar för barnen att för att få energi till de olika apparater krävs det maskiner som skapar energi som vi sedan kan använda. Nu får agenterna i uppdrag att hitta på olika sådana energiskaparmaskiner som kan ge energi till våra hem och till förskolan. ELon har med sig massa olika material som man kan använda, bland annat mjölkpaket och toarullar, på så sätt kan vi återanvända material från saker vi använder varje dag. När agenterna byggt färdigt sina energiskaparmaskiner får agenterna berätta om sina uppfinningar och hur de fungerar. ELon visar också energiskaparmaskiner som tidigare agenter har skapat, exempelvis en maskin som skapar energi av vind och en annan som skapar energi av forsande vatten.

Energipatrullen har nu genomfört alla de uppdrag de fått av ELon och med bravur dessutom. Därför är det nu dags för ELon att ge sig iväg till nästa ställe för att sätta ihop en till energipatrull. Men innan han ger sig av ger han agenterna ett sista uppdrag: agenterna ska fortsätta att hålla koll på hur energin hemma och på förskolan används och försöka att där det går spara in på den, när de gjort detta i två veckor ska de skicka ett brev till ELon och berätta hur det gått och om de kanske kommit på några fler fiffiga sätt man kan spara eller skapa energi på. De kan också skicka foton som de tagit på sitt energisparande.  ELon tackar nu för sig och önskar alla agenterna ett stort lycka till men innan han ger sig av dubbar han alla agenterna till energihjältar, för med sina kunskaper kan de nu vara med och rädda världen, en lampa i taget.

Bilder på våra rum:



Reflektion av Storylinearbetet - Maria

Att arbeta med storyline var något som var nytt för mig, detta arbetssättet är varken något jag stött på under min skoltid eller när jag varit ute i verksamheter. När vi som grupp skulle ta oss an denna uppgift var vi först ganska osäkra på hur vi skulle göra, till slut bestämde vi oss för att behandla ämnet kring hur man kan spara energi,både i hemmet men även på förskolan. Vi valde detta ämne då vi kände att detta var ett ämne som barn redan har en viss förkunskap om, just att olika apparater behöver ström eller energi för att fungera. Just att utgå ifrån barnens förkunskap är något som man menar är centralt för att bedriva ett storylinearbete (storyline.se) Detta arbetssätt med att ta avstamp i barnens egen kunskap anser jag är något som inte sker i allt för stor utsträckning på förskolan, ofta tar man kanske ett ämne som man vill lära barnen om, som de inte har någon direkt tidigare kunskap kring, man utgår nästan ifrån vad barnen inte kan för att sedan lära dem. Genom att göra detta tror jag att det försvårar lärandet för barnen då de måste lära sig många olika byggstenar kring ämnet på en och samma gång. Genom att utgå ifrån ett ämne som barnen redan har viss kunskap om kan det enligt min åsikt bli lättare att bygga på dessa kunskaper. I storylinearbetet är det även barnen som styr undervisningen framåt (storyline.se). Om man tänker på hur klassisk undervisning ser ut, kanske främst i skolan är det oftast läraren som håller i undervisningen och avgör i vilken riktning den ska gå. I detta arbete är det istället dialogen mellan barnen och pedagogen som blir avgörande för hur arbetet ska utvecklas (Kolback, 2014). Detta anser jag är ett arbetssätt som borde prioriteras i större utsträckning, både på förskolan och skolan. Att ta till vara på barnens kompetenser och låta dem vara medkonstuktörer av sitt egna kunskapstillägnande. Björklund (2014) menar att det är viktigt att barn inte bara blir matade med information om hur något är utan att de själva också får vara med att själva hitta information och kunskap som är meningsfull för dem. Vidare menar Björklund (2014) att genom att barnen får möjlighet att söka sin kunskap utvecklas deras filosofiska tänkande och de ger dem även möjlighet att ifrågasätta och fantisera.

En aspekt i storylinearbetet är att det inte finns några rätta svar utan att man utgår ifrån öppna frågor, där barnen som sagt får vara med och söka information. Här kan man alltså tolka det som att de är tankeverksamheten och fantasins närvaro som är det man prioriterar under att arbeta med storyline. I Kolbacks (2014) intervjuer som hon utförde med barnen som arbetade med storyline, var det flera av barnen som menade att en viktig del till varför de lärde sig så mycket i arbetet var just för att det fick använda sig av sin fantasi och fläta samman denna med sitt lärande.

Storylinearbetet skiljer sig även på andra sätt ifrån ”vanlig” undervisning då hela konceptet är uppbyggt på att barnen tillsammans ska samarbeta för att söka information och ta allas olika kunskaper och binda dessa samman till en helhet. I barnintervjuerna berättade flera av barnen att just det faktum att man fick arbeta tillsammans, gjorde inte bara arbetet roligare, utan det bidrog även till en ökad sammanhållning i klassen (Kolback, 2014). Att barnen tillsammans skulle få undersöka och hjälpa varandra var också vår tanke med vårt tänkta storylinearbete. I vårt arbete fick barnen göra agenter som tillsammans utgör en energipatrull, dessa agenter fick sedan uppdrag som de fick undersöka och lösa tillsammans. Detta hoppades vi skulle kunna bidra till samarbete och sammanhållning i barngruppen. På förskolan tror jag att det är viktigt att arbeta mycket med samarbetsövningar för att gagna sammanhållningen. Jag menar att det är viktigt att börja med detta redan i förskolan för att lägga en grund för senare skeden i livet. Som bekant är det i skolan, på arbetsplatsen och inte minst i samhället en viktig kvalité att ha, nämligen att kunna fungera väl med andra och kunna utbyta kunskaper och idéer med varandra.

Det finns alltså många fördelar med att arbeta med storyline. Precis som barnen i Kolbacks (2014) intervjuer skulle jag dock hålla med om att den största fördelen är ändå att få lära sig samtidigt som man har roligt. Detta är ju trots allt grunden för att lärandet ska bli långvarigt och meningsfullt.

Referenser 
 
Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling- i förskolan. Studentlitteratur: Lund.  

Hämtad 2015-12-23 från http://storyline.se/om-storyline/ 

Hämtad 2015-12-23 från http://media.storyline.se/2012/08/Elevintervjuer-om-l%C3%A4rande.pdf

Reflektion av Storyline - Elin Sedig

Hej hej!

Storyline var för mig något helt nytt och jag känner att jag lärt mig mycket under arbetets gång. Jag skulle gärna använda mig av detta arbetssätt i framtiden, det vore mycket roligt att se hur arbetet skulle ledas framåt och utvecklas av barnen. I läroplanen för förskolan Lpfö 98, står det att ”Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar.” (Skolverket, 2010, s.5). Genom att barnen själva får leda fram arbetet blir de mer delaktiga och därigenom tror jag även att aktiviteterna blir mer lustfyllda och roliga. Bergius & Emanuelsson (2008) menar att en viktig grund för utveckling och lärande är att barn ser det som spännande och roligt. Genom att barnen då själva får vara med och bestämma, skapa och utveckla arbetet tror jag att de kan se det som mer lustfyllt och spännande. Det är inte något förbestämt de ska göra utan de får själva leda fram arbetet, vilket som kan leda till att aktiviteterna och storylinen kan ta många olika roliga och förvånande vändningar. Även om pedagogerna sätter ramarna för arbetet så tror jag att barnen kan hjälpa pedagogerna att utvidga dessa och sina egna ramar om olika områden och ämnen samt hur man kan lära inom dessa områden. Björklund (2009) menar att utveckling och lärande inte uppstår hastigt utan genom en varierande och fördjupad förståelse för ett ämne. Genom storyline så arbetar barnen och pedagoger fortgående med ett vist ämne på ett varierat sätt. Därigenom kan de få ett mer varierat och fördjupat lärande och genom detta blir även deras förståelse för ämnet mer fördjupat.

På storyline.se menar de att de aktiviteter som ska ingå i storylinen ska varieras så mycket som går för att alla barn ska få visa vad de kan och visa sina starka sidor. Jag anser att detta är mycket viktigt, att alla barn ska få känna att de kan och även får visa att de har något att bidra med. Alla barn är självklart olika och alla barn vill inte stå i centrum men jag tror att barnen kan få visa sina starka sidor på olika sätt genom att använda ett varierat arbetssätt samt varierande aktiviteter. Jag tror att arbetet med storyline är ett bra sätt att kunna utgå från alla barnen, då pedagogerna ska utgå från barnens förkunskaper när de skapar en storyline. Björklund (2009) menar att barns förståelse, lärande samt utveckling är färgat av deras tidigare kunskaper och erfarenheter. Jag tänker då att det blir mycket viktigt att utgå från barnens förkunskaper för att kunna anpassa lärandet och aktiviteterna till barnen. Storyline känner jag är något jag gärna skulle arbeta med och det som jag fastnade mest för med storyline var dels att pedagogerna utgår från barnen och att arbetet byggs vidare på barnens egna tankar, erfarenheter samt idéer. Men även att barnen skapar egna karaktärer som de kan leva ut igenom, de behöver inte själva stå för det deras karaktärer säger och gör (storyline.se). Genom att barnen själva inte behöver vara den som säger något eller stå för det som sägs genom sina karaktärer, tror jag att många fler barn kommer våga att göra sin röst hörd. Som jag tidigare nämnde är alla barn olika och vissa barn älskar att ta för sig och prata medan andra är mer bekväma i att observera, men jag tror att pedagoger kan locka alla barn till att vara delaktiga och visa sina straka sidor genom olika och spännande aktiviteter. Jag tror att barnen kan finna en trygghet i sina karaktärer och därigenom även våga ta för sig och visa sina starka sidor men även utvecklas i sin kunskap och sig själva.

Jag känner att jag genom detta arbete har fått många nya tankar och idéer om hur jag senare ska kunna arbeta med barn och deras utveckling. Jag har fått idéer om hur vi pedagoger ska kunna göra barnen mer delaktiga i arbetet med och planeringen av aktiviteter samt skapa ett lustfyllt lärande för alla barn. Jag tror att både pedagoger såsom barn utvecklas av detta arbetssätt och finner det lustfyllt. Både barnen och pedagogerna kan ta tillvara och lära av varandras erfarenheter och kunskaper.

Referenslista:

Bergius, B. & Emanuelsson, L. (2008). Hur många prickar har en gepard?: unga elever upptäcker matematik. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM).

Björklund, C. (2009). En, två, många: om barns tidiga matematiska tänkande. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Skolverket (2010). Läroplanen för förskolan Lpfö 98/10. Hämtad: 2016-01-05. Från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Storyline.se Hämtad 2016-01-04 från http://www.storyline.se

Hallå Jennifer här!!

Storylinearbetet har varit en upplevelse och ett lärorikt arbete att arbeta med. Storyline.se berättar att de lärare som använt sig av arbetet storyline har berättat själva att detta arbetssätt engagerar barn och gör så att barnen vill vara med och skapa. Jag tror att barnen vill vara med för att barnen själva får göra sina egna karaktärer och själva får vara med och bestämma olika händelser exempelvis. Detta gör att aktiviteten blir mer fri för barnen där deras idéer kommer till användning. Jag som pedagog skulle vilja arbeta med storyline för att genom detta arbetssätt kan barnen lära sig förstå sig på olika sätt och hur olika saker fungerar, som exempelvis källsortering, hur vi kan spara energi, hur ett ekosystem ser ut och massa andra saker. Jag tolkar det som att Björklund (2014) menar att förskolan arbetar nära med vår miljö, verksamheten går ut på att vi ska värna om våra djur och den natur vi har samt visa hänsyn för den och att skolan inte arbetar lika nära som förskolan gör. Eftersom vi på förskolan arbetar aktivt med naturen och att vi arbetar nära den gör så att barnen kanske vet mycket om naturen men att dem också får funderingar kring den och att då arbeta med storyline kan dessa funderingar hos barnen få en mer klarare bild av hur olika saker i miljön fungerar anser jag. Som pedagog arbeta på detta sätt gör så att vi tar del av vad barnen kan sedan innan och sedan kan utveckla detta genom nya erfarenheter och att barnen genom varandra kan förstå och få reda på nya lärorika saker och höra varandras erfarenheter samt åsikter. 

Björklund (2014) menar att barnen kan få vara med och komma med sina egna idéer på hur förskolan kan gå till väga för att spara på energi, pappersförbrukning osv. Genom då använda sig av storyline anser jag som pedagog är en bra start på att se vad barnen har för idéer och låta barnen utveckla sitt miljötänkande och se till att dem får en större förståelse för hur vi kan spara på miljön, genom att ta del av varandras erfarenheter. Varför jag skulle vilja arbeta på detta arbetssätt är för att vi pedagoger kan få se och höra vad barnen kan sedan innan som jag nämnt tidigare och arbeta vidare med det eller att vi som pedagoger hör något som barnen pratar om och arbetar vidare med deras funderingar. Detta gynnar barnen då deras idéer kommer till användning samt att barnen får visa sina kunskaper, barnen får arbeta med sin kreativitet genom att skapa sina egna karaktärer, barnen får nya erfarenheter och får samtidigt ta del av varandras erfarenheter sedan innan. Storyline.se har intervjuat två pedagoger där pedagogerna sade att det inte bara är stora barn som har kompetens utan små barn som exempelvis en två- åring har också stor kompetens och den kompetensen bör vi pedagoger nyttja och arbeta vidare med. Storyline anser jag att vi pedagoger kan arbeta med, med alla barn från det att barnen då är runt två år, då de kan uttrycka sig verbalt med varandra och oss pedagoger.

När jag har fått chansen att arbeta med detta arbetssätt har jag fått nya perspektiv på hur vi pedagoger kan involvera barnen och göra barnen delaktiga samt hur vi pedagoger kan få reda på vad barnen kan sedan innan om allt möjligt. Jag själv anser att detta arbete har varit intressant och något helt annorlunda än vad jag har arbetet tidigare med tillsammans med barn. Detta arbetssätt menar jag gynnar både elever/barn och pedagoger/lärare då båda parterna får ut något av det. Som jag nämnt sedan innan, barnen tar del av varandras erfarenheter och lär sig av dem och vi pedagoger får reda på vad barnen kan. Storyline.se återberättar en intervju som gjordes med en statsvetare och en biolog, dessa två personer säger att barn idag måste få mer kunskap om miljön omkring dem och jag tolkar det som att dem menar att genom att barnen får mer kunskap om miljön så kan sedan också ångesten minska hos barnen inför olika miljöproblem som finns. Jag menar att storyline kan ge barnen mer kännedom och ge barnen mer förståelse för hur vi människor kan bidra till för att minska miljöproblemen. Jag tror också att genom detta arbetssätt, minskar ångesten för barnen då dem kan förstå vad dem faktiskt kan bidra med för att undvika mer miljöproblem i världen. Till sist vill jag säga att detta arbete har gett mig nya insikter, nya perspektiv och nya tips på hur jag kan arbeta med barn på förskolan när jag är utbildad pedagog. Jag skulle verkligen vilja fortsätta arbeta med storyline då jag anser att barnen ska få mer inverkan och att barnen ska involveras mer i verksamheten. Ett bra sätt som gynnar alla anser jag.

Litteraturlista

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling- i förskolan. Studentlitteratur: Lund.

Hämtad 2015-12-30 från http://storyline.se/om-storyline/

Hämtad 2015-12-30 från  http://storyline.se/information/artiklar/storyline-pa-forskolan/

Hämtad 2015-12-30 från  http://storyline.se/information/artiklar/barn-i-en-hallbar-stad/

 

Reflektion av Storyline

 av Stina Hellgren

 

Att arbeta med storyline i förskolan är något nytt för mig. Jag har tidigare inga erfarenheter kring att ta hjälp av storyline för att barnen skall ta del av nya kunskaper. Efter att ha planerat hur vi i förskolan kan arbeta med hjälp av en storyline, har jag fått ta del av ett positivt arbetssätt. Att man utgår ifrån en berättelse anser jag bidra till ett mer lustfyllt lärande, då jag tror att de blir mer spännande och intressant att följa för barnen. Ahlquist (2012) beskriver att man genom forskning sett att man lär sig bättre när något är roligt. Därför anser jag att ett arbete med storyline kan göra barnen mer nyfikna på att lära sig, då de genom en berättelse får vara med och ta del av ny kunskap. Att barnen får vara med och delge sina åsikter inför varandra och att vi pedagoger lyssnar på deras åsikter, som sedan kommer påverka utformningen av berättelsen, tror jag bidrar till att barnen känner sig hörda och delaktiga. Att barnen får känna sig delaktiga och vara med att påverka är en viktig del att ta hänsyn till i förskolan, då Lpfö 98 tar upp det som ett av de mål förskolan skall sträva efter, ”att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen deltar aktivt” (Skolverket, s 8, 2010). Ifrån Storyline.se beskriver de också att lyssna på barns tankar och idéer och att man sedan bygger vidare på dem, leder till att barnen känner att deras tankar betyder något. Att barnen får känna att deras tankesätt duger, beskriver dem är en grundläggande förutsättning till att vi ska lära oss något. Jag anser att det tidigt är viktigt att ta vara på barns åsikter, för att de ska känna att de blir lyssnade på och veta att de kan få vara med att påverka, vilket de får genom ett arbete med storyline. Barnen får under arbetets gång även vara med att arbeta på ett kreativt sätt, då de själva får vara med att bygga och skapa sina egna karaktärer. De får sedan använda sina karaktärer, då nya uppdrag och frågor tillkommer och det är karaktärerna som är delaktiga i arbetet. Barnen behöver inte känna att de är de själva som agerar i arbetet utan att det är karaktärerna. Att arbeta på detta sätt tror jag bidrar till att barnen vågar delta mer aktivt och delge sina åsikter, då de är deras karaktär man utgår ifrån och står i centrum och inte de själva.

 

Ett arbete med storyline kan handla om precis vad som helst. Pedagogerna kan tillsammans studera barnen och se vad de intresserar sig för och sedan börja planera ett storyline arbete. Genom att man innan ser vad barnen intresserar sig för anser jag man kan fånga barns uppmärksamhet bättre. De får under arbetets gång kommunicera med varandra och lära sig att lyssna på varandra, vilket bidrar till att de kan utveckla sitt ordförråd och lära sig att visa respekt för varandra. De får även träna på att uttrycka sig, delge sina egna erfarenheter och de får också träna på att samarbeta beroende på vad för händelser som uppstår under berättelsen.

Jag ser att jag själv i mitt framtida yrke skulle kunna ta hjälp av att arbeta utifrån en storyline, då jag anser att det finns mycket positivt kring detta arbetssätt. Jag som pedagog kan på ett kreativt och roligt sätt ge barnen nya kunskaper, samtidigt som barnen fortfarande får använda sig av sin fantasi, erfarenheter och åsikter för att vara med och påverka arbetets utveckling.  

 Referenser: 

- Ahlquist, S. (2012). Att utveckla kommunikativa färdigheter i engelska: Storylinemetoden. In Communicare - et fagdidktisk tidkskrift fra Fremmedspråksenteret. Östföld: Fremmedspråksenteret, Nasjonalt senter for Fremmedspråk i opplaeringen, 2/2012, 47-51.  

- Skolverket. (1998). Lpfö - läroplan för förskolan. Reviderad 2010. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

- Storyline.se



Idag har vi arbetat vidare med vår Storyline och främst redovisningen av denna. Vi har gjort en Powerpoint där vi visar upp våra nyckelfrågor och även bilder och tankar bakom arbetet. Om ett tag kommer hela vårt arbete upp på bloggen så ni själva kan se hur vi gjort och tänkt.