Reflektion av Storylinearbetet - Maria

Att arbeta med storyline var något som var nytt för mig, detta arbetssättet är varken något jag stött på under min skoltid eller när jag varit ute i verksamheter. När vi som grupp skulle ta oss an denna uppgift var vi först ganska osäkra på hur vi skulle göra, till slut bestämde vi oss för att behandla ämnet kring hur man kan spara energi,både i hemmet men även på förskolan. Vi valde detta ämne då vi kände att detta var ett ämne som barn redan har en viss förkunskap om, just att olika apparater behöver ström eller energi för att fungera. Just att utgå ifrån barnens förkunskap är något som man menar är centralt för att bedriva ett storylinearbete (storyline.se) Detta arbetssätt med att ta avstamp i barnens egen kunskap anser jag är något som inte sker i allt för stor utsträckning på förskolan, ofta tar man kanske ett ämne som man vill lära barnen om, som de inte har någon direkt tidigare kunskap kring, man utgår nästan ifrån vad barnen inte kan för att sedan lära dem. Genom att göra detta tror jag att det försvårar lärandet för barnen då de måste lära sig många olika byggstenar kring ämnet på en och samma gång. Genom att utgå ifrån ett ämne som barnen redan har viss kunskap om kan det enligt min åsikt bli lättare att bygga på dessa kunskaper. I storylinearbetet är det även barnen som styr undervisningen framåt (storyline.se). Om man tänker på hur klassisk undervisning ser ut, kanske främst i skolan är det oftast läraren som håller i undervisningen och avgör i vilken riktning den ska gå. I detta arbete är det istället dialogen mellan barnen och pedagogen som blir avgörande för hur arbetet ska utvecklas (Kolback, 2014). Detta anser jag är ett arbetssätt som borde prioriteras i större utsträckning, både på förskolan och skolan. Att ta till vara på barnens kompetenser och låta dem vara medkonstuktörer av sitt egna kunskapstillägnande. Björklund (2014) menar att det är viktigt att barn inte bara blir matade med information om hur något är utan att de själva också får vara med att själva hitta information och kunskap som är meningsfull för dem. Vidare menar Björklund (2014) att genom att barnen får möjlighet att söka sin kunskap utvecklas deras filosofiska tänkande och de ger dem även möjlighet att ifrågasätta och fantisera.

En aspekt i storylinearbetet är att det inte finns några rätta svar utan att man utgår ifrån öppna frågor, där barnen som sagt får vara med och söka information. Här kan man alltså tolka det som att de är tankeverksamheten och fantasins närvaro som är det man prioriterar under att arbeta med storyline. I Kolbacks (2014) intervjuer som hon utförde med barnen som arbetade med storyline, var det flera av barnen som menade att en viktig del till varför de lärde sig så mycket i arbetet var just för att det fick använda sig av sin fantasi och fläta samman denna med sitt lärande.

Storylinearbetet skiljer sig även på andra sätt ifrån ”vanlig” undervisning då hela konceptet är uppbyggt på att barnen tillsammans ska samarbeta för att söka information och ta allas olika kunskaper och binda dessa samman till en helhet. I barnintervjuerna berättade flera av barnen att just det faktum att man fick arbeta tillsammans, gjorde inte bara arbetet roligare, utan det bidrog även till en ökad sammanhållning i klassen (Kolback, 2014). Att barnen tillsammans skulle få undersöka och hjälpa varandra var också vår tanke med vårt tänkta storylinearbete. I vårt arbete fick barnen göra agenter som tillsammans utgör en energipatrull, dessa agenter fick sedan uppdrag som de fick undersöka och lösa tillsammans. Detta hoppades vi skulle kunna bidra till samarbete och sammanhållning i barngruppen. På förskolan tror jag att det är viktigt att arbeta mycket med samarbetsövningar för att gagna sammanhållningen. Jag menar att det är viktigt att börja med detta redan i förskolan för att lägga en grund för senare skeden i livet. Som bekant är det i skolan, på arbetsplatsen och inte minst i samhället en viktig kvalité att ha, nämligen att kunna fungera väl med andra och kunna utbyta kunskaper och idéer med varandra.

Det finns alltså många fördelar med att arbeta med storyline. Precis som barnen i Kolbacks (2014) intervjuer skulle jag dock hålla med om att den största fördelen är ändå att få lära sig samtidigt som man har roligt. Detta är ju trots allt grunden för att lärandet ska bli långvarigt och meningsfullt.

Referenser 
 
Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling- i förskolan. Studentlitteratur: Lund.  

Hämtad 2015-12-23 från http://storyline.se/om-storyline/ 

Hämtad 2015-12-23 från http://media.storyline.se/2012/08/Elevintervjuer-om-l%C3%A4rande.pdf